Uppsala Domkyrka till Trondheims Domkyrka På Mountainbike

Uppsala Domkyrka till Trondheims Domkyrka På Mountainbike

Läsa om förberedelserna samt tankarna inför här.

-Start söndagen 28 augusti med högmässa i Uppsalas domkyrka kl 11.00-12.30.
 
-Slut vid Nidarosdomen i Trondheim söndagen 4 september klockan 10.30 och högmässa började kl. 11.00.
 
-980 km på 7 dygn mountainbikecykling.
 
-Cirka 50% på mindre skogsvägar där bilar inte kan köra, fyrhjulingsspår, skogsmaskinsspår, olika typer av stigar och i obanad terräng.
 
-Cirka 35% skogsbilsvägar där bilar kan köra till större grusvägar.
 
-Tyvärr cirka 15% asfalt i form av vägar och cykelbanor.
 
-93 timmar och 45 minuter var jag ute och cyklade sammanlagt alla dagarna. Då är raster under dagarna medräknade.

Uppsala Domkyrka 28 augusti 2011

Det var roligt att genomföra denna tur och lite extra speciellt blev det när det nästan inte alls hade med berg eller skidåkning och göra. Fysiskt var det inte så tufft som jag trodde men det var en stress att maxa dagarna för att hinna fram på sju dygn. Tror jag kunnat fortsätta så här en vecka till rent fysiskt om man bortser från stressen. Hade lite ledvärk i ena knät under tisdag och onsdagen men värken kom och gick. Hade det vart ihållande när det var som mest smärta hade jag troligtvis brutit men det gick över. Även träningsvärken i benen som väldigt stor efter 2 dygn gick över när man kommit in i rutinen att cykla stigar 13 timmar om dagen.
 
Rumpan, händer och fingrar klara sig oväntat bra från värk och smärta. Men hade egentligen behövs en dag till på mig för att njuta lite mer av all den fina och bra stigcyklingen som turen bjöd på. På lördagskvällen när jag kom ner från fjällen till Stugudal i Norge stod det klart att jag var tvungen att cykla större delen av natten för att hinna fram till högmässan klockan 11 på söndagen.

Bitvis bra skyltat efter Helgonleden
Här äntligen riktig fjällcykling. Det var ju mountainbike jag höll på med.
Foto: Cristofer Said
En dröm för en mtb-cyklist. Detta vid ingången till Issjödalen.
Slutmålet – Nidarosdomen i Trondheim.
Längs Upplandsleden var det både bra och dålig cykling.
Här på bilden var det tät och mysig skog.
Straxt innan jag nådde Bottenhavet var det riktigt fina och snabba stigar.
På Billudden växte mycket Havtorn.
Enligt rykten norra Europas största sammanhängande Havtornsbestånd.
Jag fyllde magen under 30 intensiva minuter.
När man färdas efter mindre grusvägar får man se mycket natur
och bygder som man normalt inte får uppleva annars.
Vid en sevärdhet som denna kan man stanna av olika skäl.
Jag mest som en ursäkt att vila lite.
Efter pilgrimsleder passerar man många konkreta pilgrimsrelaterade platser. Här Själstuga, men även ställen som Biskopsstugan och Sakristian.
Denna standard på väg, led eller skogväg. Vi kan kalla det körväg och sådan väg bestod min cykeltur mest av.
Ibland var det klockrent märkt efter pilgrimslederna. Ibland tog leden tvärslut och det kunde se ut så här!! Svårcyklat minst sagt.
I Hälsingland dök de första bergen upp. Jag upptäckte då att jag saknat klättring och utförskörning. Detta var det första riktiga berget som jag cyklade över.
På sträckan Färila – Laforsen gick leden efter strandlinjen till Ljusnan. Kanske den bästa och roligaste cyklingen på hela turen.
Många branta raviner som skulle korsas efter den sträckan. Väldigt rolig och utmanade cykling.
Även detta vid Ljusnan. Fin fin stig!!
Ljusnan. Efter Ljusnans dalgång har Jämtarna historiskt sett färdats i över tusen år på resa söderut mot Mälardalen.
Här någonstans går leden. Det var några kilometer så här dålig stig varje dag. Gå med cykel är rätt oeffektivt.
På torsdagen cykla jag länge och fort för att hinna de sista 16 kilometerna som gick över fjället innan mörkrets ankomst.
Körvägen mellan Glen och Höglekardalen är snabb och lättcyklat för att vara fjällcykling.
Fint höstväder på fredagen över fjället.
Efter 75 mil hände det att jag gick i en del uppförsbackar.
Pustar ut nära Bredsjöhögens topp. Drommen syns i bakgrunden.
Här kilar jag fast med foten mot stenen så hela underbenet hamnar under.
Det gick bra men lite blod blev det. Benen blev väldigt såriga och rispade av sly, kvistar och buskar då jag cykla nästan alla dagar i kortbyxor.
Efter passet vid Hällådalen blir det riktigt bra utförscykling ner mot Issjödalen. Här gäller det att cykla fort för att spara tid.
Pilgrimsleden från Ljungdalen upp på fjället var blöt blöt blöt och lerigt.
Efter man korsat leden mellan Helags och Fältjägarstugan blir det utförscykling i 10 km på riktigt fin och snabb stig ner mot Sylsjön.
Första 8 km efter Sylsjön var bra men tungcyklad bestående av mycket upp och ner i raviner. De sista 7 km efter sjön såg ut så här. Blöt och just ingen stig.
Precis klivit ner i ett surhål.
Men trots regn och kraftig blåst under lördagen nådde jag riksgränsen. Men skulle tillbaka till Sverige igen för några kilometer innan det var dags för Norge för hela slanten
Till Stugudal första stället nedanför fjället kom jag kl 20 blöt och kall. Då var det bara att bita ihop, stoppa in snuset och dricka upp kaffet för nattcykling om jag skulle nå Trondheim innan utsatt tid.
Här är högsta höjden på ett av de tre låglandsfjäll som är efter Selbusjön mot Trondheim. När jag nådde toppen på detta berg var det 50 km kvar och då klockan var 8.00 insåg jag att jag skulle hinna till kyrkan klockan innan kl. 11.
I Norge var pilgrimslederna väldigt bra märkta och lätt att hitta i jämförelse med den svenska sidan.
Nere vid havet kändes det skönt att nästan vara framme och här syns de sista bergen man klättra över. Jag tog ut mig totalt över de bergen vilket var en skön känsla efter 7 dagars ”sparande på krafter cykling”.
Trondheim storstaden för en jämte. Men en fin storstad eller by som normännen säger.
Trondheim nådde jag kl 10.00 så en 15 minuter frukost alá norsk standard satt fint.
Nidaromdomen en fin kyrka.
Målet är uppnått !!!